Rosor är blommande buskar som kan vara upprätta eller klättrande. De har vanligen taggar eller borst och bara i undantagsfall är grenarna släta. Bladen är strödda, vanligen parbladiga eller i sällsynta fall enkelbladiga, och vanligen med stipler. De flesta arter är lövfällande. Blommorna är tvåkönade och sitter ensamma eller i flockar, sällan i sammansatta klasar, högbladen är ett till flera, eller saknas. Foderbladen är fem, sällan fyra, helbräddade eller flikiga i olika former. Kronbladen är 4-5, vita, gula, rosa till röda. Ståndare finns många i flera serier.
Det går att dela in rosor i tre grundläggande växtsätt. Detta är på inget sätt en systematisk indelning, utan mer en praktisk indelning med fingervisning om vilken skötsel sorten vill ha.
Buskrosor
’Compasion’, en modern busk eller klätterros
´Felicia´, en Pemberton ros, framtagen av kyrkoherde Joseph Pemberton (1852–1926)
’Alain’, en floribunda ros, introducerad 1948 av rosodlaren Meilland
Buskrosor är rosor som blir ungefär 100–200 cm höga och vanligen lika breda. Vissa högre buskrosor kan även användas som klätterrosor om de binds upp, och klätterrosor som växer i ett kallt klimat blir ibland buskrosor.
Till de gammeldags buskrosorna hör alla rosor som uppkommit tidigare än år 1867. Till denna typ räknas dock oftast gallicarosor, portlandrosor, jungfrurosor, mossrosor, damascenerrosor, centifoliarosor och bourbonrosor; dessa består i sin tur av flera sorter. Gammeldags buskrosor blommar vanligen endast en gång per år och är vanligen låga, doftande, och något glesa. Det finns ungefär ett hundratal icke-förädlade rosor. Dessa brukar användas i rosförädlingen genom att känsliga sorter okuleras på dess rot, som gör dem mer härdiga. De rosor som säljs på egen rot kallas rotäkta. Både de gammeldags buskrosorna och vildrosor som säljs i handeln är vanligen förädlade.
Moderna buskrosor är mer förädlade och är ofta korsningar mellan gammeldags rosor och kinarosor. Många är remonterande, vilket betyder att de blommar en gång i juni-juli och sedan en gång till på hösten, eller är ständigt blommande. Till denna grupp räknas ibland även noisetterosor, engelska rosor (el. Austin-rosor), renaissancerosor, samt marktäckande rosor som dock inte blir så höga som andra buskrosor men bredare.
Under senare årtionden har det blivit vanligt att odla importerade rosor från Kina (månadsrosor el. kinarosor). Dessa klarar bara klimatet i södra Sverige, växtzon I-II; ett fåtal växtzon IV. Från de österländska rosorna härstammar moschatarosorna, och te-rosor som beroende på klimat och sort kan vara klättrande, buskar, eller rabattrosor.
’Ilse Krohn Superior’, klätterros här till rosenvalv
Klätterrosor
Klätterrosor skiljer sig från buskrosor genom att ha längre och vekare grenar. Grenarna kan ibland bli flera meter beroende på sort och om den trivs. Ofta är gränsen till buskrosor oskarp och de flesta klätterrosor fungerar bra som buskrosor. Flertalet grupper innehåller klättrande sorter.
I England delar man in klätterrosorna i ramblers och climbers; ramblers har vekare grenar varför de kräver stöd för att växa upprätt och blommar på fjolårsskotten, medan climbers har ett kraftigare växtsätt och blommar på årsskotten . I Sverige saknas dylika undergrupper av klätterrosorna, och de delas i stället in efter blomningstid i sommarblommande, ständigt blommande och remonterande sorter.
Grupper som till övervägande del innehåller klätterrosor är;
- Ayrshirerosor (Rosa Arvensis-Gruppen)
- Beggerianarosor (Rosa Beggeriana-Gruppen)
- Filipesrosor (Rosa Filipes-Gruppen)
- Helenaerosor (Rosa Helenae-Gruppen)
- Kordesiirosor (Rosa Kordesii-Gruppen)
- Multiflorarosor (Rosa Multiflora-Gruppen)
- Sempervirensrosor (Rosa Sempervirens-Gruppen)
- Setigerarosor (Rosa Setigera-Gruppen)
- Soulieanarosor (Rosa Soulieana-Gruppen)
- Storblommig klätterrosor (Rosa Storblommiga Klätterros-Gruppen)
- Wichuranarosor (Rosa Wichurana-Gruppen)
Rabattrosor
Rabattrosor är lägre än de andra och blir sällan högre än 100 cm. Egentligen omfattar begreppet ”rabattrosor” flera grupper, som tehybridrosor, floribundarosor, polyantharosor m.fl. Gränserna mellan dessa är oskarp då de är starkt förädlade. Till rabattrosorna kan man även föra miniatyrrosornasom sällan blir högre än 50 cm, och som i södra Sverige kan drivas utomhus men som även odlas som krukväxt.
Förökning
Rosor förökas vanligen genom sticklingar, okulering eller med frön från nypon. För äkta arter fungerar frösådd utmärkt, även om grobarheten endast är omkring 50%. Men med förädlade hybrider kan frösådd ge överraskande resultat. Anlagen i fröna är nämligen inte desamma som rosens egna. Okulering innebär att en sort ympas på en annan rot. För såväl sticklingsförökning som okulering gäller att det kräver träning och kunskap för att lyckas.
Växtplats
Soliga till halvskuggiga lägen, se respektive sort.
Jord
Jorden bör vara minst 50 cm djup, näringsrik och väldränerad. Blanda befintlig jord med rosjord i planteringsgropen. Allt för sandig eller lerig jord kan förbättras med rosjord eller genom att blanda i ca 1/3 näringsberikad torv, barkmull, kompost- eller planteringsjord. Torr torv fuktas väl innan den blandas ner i jorden. Har det tidigare vuxit rosor på samma ställe byter man till ny jord i hela planteringsgropen.
Plantering
Rosor skall planters djupt, förädlingsstället skall vara 8-10 cm under jordytan.
Barrotade: Håll rötterna fuktiga. Klipp bort skadade rötter. Gropen skall vara så stor att rötterna får plats utan att vikas. Fyll på med jord till hälften och tryck till så att plantan står stadigt. Vattna, fyll på med resten av jorden, tryck till och vattna igen.
Krukodlade: Sänk ner hela krukan i en hink vatten och låt den stå ca 5 min. Tag försiktigt bort krukan. Är krukan fullrotad gör man flera snitt i rötterna för att förhindra rotsnurr. Sätt ner rotklumpen i gropen, fyll på med jord till hälften och tryck till. Vattna, fyll på med resten av jorden, tryck till och vattna igen.
För båda: Kupa upp jord eller barkmull kring plantorna för att skydda mot kyla (på hösten) och torka (på våren). Vid vårplantering låter man kupningen ligga 2-3 veckor.
Plantavstånd
Storblommiga rabattrosor: 40-50 cm
Klasblommiga rabattrosor: 40-50 cm
Marktäckande rabattrosor: 40-50 cm
Miniatyrrosor: 30-40 cm
Klätterrosor: 100-150 cm
Moderna buskrosor: 60-80 cm
Gammaldags buskrosor:
– Svagväxande sorter: 60-80 cm
– Starkväxande sorter: 100-150 cm
Vattning
Vid torrt väder vattna rejält en gång i veckan ca 20 liter per planta. Håll jordytan lucker, det förhindrar uttorkning.
Gödsling
Vid plantering: Använd rosjord och blanda med befintlig jord vid planteringen för att rosorna ska rota sig väl, växa och blomma rikt. Görs planteringen på vår/försommar kan ytterligare gödsling göras tidigt på sommaren, använd rosgödsel. Mylla ner gödseln i det översta jordlagret. Görs planteringen under sommar/höst väntar man till våren och följer det vanliga gödslingsprogrammet.
Gödsling varje år: Gödsla en gång tidigt på våren när det börjar grönska och en gång på försommaren. Använd rosgödsel, följ dosering på förpackningen. Det går även att gödsla och jordförbättra samtidigt genom att lägga ut en kraftigt gödslad dressprodukt under rosbuskarna tidigt på våren. För att stärka växterna gödslar man på sensommaren/hösten med kvävefattig gödsel som även gynnar kommande års blomning. Använd PK-gödsel eller liknande.
Skötsel
Kupa upp jord eller täckbark runt rosorna på hösten för att skydda förädlingsstället. Skydda mot stark sol på vårvintern med skuggväv eller gransris.
Storblommiga, klasblommiga och marktäckande rabattrosor se figur 1 Beskärs på våren (när björken fått ”musöron”) ca 15 cm ovanför förädlingsstället = 5-10 cm ovan jord.
Moderna buskrosor se figur 2 Beskärs till ca 30 cm ovan jord.
Klätterrosor och gammaldags buskrosor: Gallras. Döda grenar och toppar klipps bort.
Samtliga rosor: Under sommaren underlättas bildandet av nya blomskott om man klipper ner utblommade grenar till hälften. På hösten ansas rosorna, de längsta grenarna klipps så att de inte bryts, av snö eller täckning.
